Vett och ettikett med allergi?

Nej, nu får det faktiskt vara nog.

Jag brukar ibland kika in till Ribbing på DN för jag tycker att det ändå är ganska intressant med vett-och-ettikett-frågor, kanske mest för att jag sällan reflekterar över sådant.

Men idag, så kikade jag in och hittade en fråga med rubriken: Glutenfri bjudning?
Woho tänkte jag då, nu kommer det stå att självklart ska värden tillhandahålla mat till sina gäster som denne tål.
Men oj så fel jag hade.

En allergiker ska tydligen inte kunna begära att få mat som denne tål på en bjudning
"Nej, man kan inte förvänta sig eller begära att någon, inte ens den egna släkten, ska tillreda specialmat på grund av att en i sällskapet har en matintolerans. " - Margareta Ribbing

Nu måste jag själv backa bandet. Innebär det att en person med allergi ska ha med matlåda?
Alltså en person som har en funktionsnedsättning inte ska få delta på middagar?
Innebär det då att jag ska be min rullstolsburna vän ta trapporna till min lägenhet, eftersom jag måste ta den med matkassarna?
Att jag ska be min blinda gäst gå utan blindkäpp/ledarhund, eftersom det blir ju så rörigt då?

Hör ni hur det låter? Det skulle aldrig accepteras att jag skulle be mina vänner och gäster göra så. Men att neka en gäst mat på grund av allergi det är fullkomligt acceptabelt?

Allergi är en funktionsnedsättning som kan tvinga personen att snabbt uppsöka sjukhus på grund av anafylaktisk chock/annan reaktion.
Allergikern har aldrig valt att vara allergisk.

Jag kan förstå att folk inte tänker på mig när de har middagar eftersom jag är vegetarian, men det är helt och hållet självvalt. Ofta kan jag äta delar av maten och äta en kvällsmacka senare. (Även om jag bland mina närmsta vänner blir riktigt sur om de "glömt" att jag är vegetarian till sedan länge planerade nyårsmiddagar...)

Tillbaka till ämnet. Att kunna ge sina gäster mat de inte blir sjuka av är väl en bra grund?
Inte skulle väl du servera dåligt kött till någon?
Inte heller skulle du servera något som får din gästs luftrör att svullna upp och hindrar gästens andning? Eller?

Jag kommer fortsätta att inför varje "bjudning" jag har fråga gästerna om allergier/matpreferencer.

Det handlar ju om att skapa en måltid som samtliga kan njuta av, är det inte fin ettikett att bjuda på mat som man inte dör av?

/Erika

Nordisk förening för unga med funktionsnedsättningar

Så då var den här helgen "avverkad". Helgen i Oslo har gett mig ett driv som jag saknat lite tidigare. Den beslutsamhet jag känner idag har jag nog aldrig riktigt känt.

Men ska jag bli irriterad över personers okunskap för att känna det här drivet? Jag tycker det verkar överdrivet... men nu är det så.

Att träffa andra nordiska förbund som arbetar med funktionsnedsättningar har varit oerhört givande. Men än en gång har en livshotande funktionsnedsättning glömts bort, nämligen allergi.

Jag tycker inte att det är okej att ha rökpauser på ett möte där det samlas människor. Speciellt inte när det ska diskuteras frågor såsom funktionsnedsättning och tillgänglighet.

Jag tycker inte att det är okej att placeras i ett fack för att jag har en funktionsnedsättning. Jag har samma rättigheter som alla andra och behöver inte särskiljas från någon annan (mer än att vi alla individer är olika).

Jag tycker inte att det är okej att folk struntar i mina åsikter bara för att jag inte kommer från en organisation med företrädare i hela Norden.

Men...
Jag tycker att det finns mer att göra.

Jag tycker att det ska till en förändring i attityd hos alla, även personer med andra funktionsnedsättningar.

Jag tycker att i år är rätt år för att göra den skillnaden.

Jag tycker att vi tillsammans ska sträva efter ökad tillgänglighet för alla.

♥ Erika

Nordiskt samarbete

Lite senare ikväll så åker jag och Sofie till Oslo för att vara med på en nätverksträff förr ett nätverk för funktionsnedsatta i Norden. Oerhört spännande!

Jag är så där spänd och nervös inför att åka i väg. Tänk om alla andra redan känner varandra och är värsta bundisarna? Tänk om alla tycker jag har knäppa åsikter?
Fast jag vet att jag har Sofie vid min sida och de andra svenska ungdomsförbunden som jag träffat tidigare.
Mina åsikter kanske kommer låta knäppa men det är väl kanske det som kan få ett samarbete att gå framåt?

Jag borde inte vara nervös för det här, eller?
En del av nervositeten kommer också från en press jag delvis lagt på mig själv men som jag känner kommer lite från medlemmarna också. Det här är något som inte bara ska bli en massa prat utan det här ska bli ett nätverk/samarbete som alla ungdomsorganisationer ska tjäna på och utvecklas av.

Ohh..! Men spännande det kommer det bli. Jag har slipat på engelskan och hoppas att det är underförstått att vi ska använda engelska. (Danska är inte direkt en av mina dolda talanger)

♥ Erika

När något som skapar tillgänglighet blir otillgängligt.

Hejsan,

Som ni kanske redan vet bor jag i Gävle och åker därför tåg varje morgon. På vägen till tåget ser man alltid massvis med konstiga, roliga och knepiga saker. Jag brukar inte bli arg över att hitta nya saker att titta på i min hemstad men en morgon blev jag riktigt förbannad faktiskt. Bilden till vänster visar en blindskriftstavla som är ganska vanligt på tågstationer nuförtiden. Men ser ni, det är några puckon som ställt cyklar framför. Hur tror de då att en synskadad person ska kunna använda tavlan?! Äntligen har man gjort Sveriges tågstationer liiite tillgängligare och då förstör andra (förmodligen) seende människor. GRRR!
Detta visar återigen att vi måste vara ännu tydligare i vårt budskap när det kommer till tillgänglighet.
Jag skulle vilja jämföra denna situation med en annan situation då allergi eller astma är inblandad men kommer inte på någon bra just nu. Gör du?

Kram!

Sofie Lindberg, projektledare

Inspiration från andra sidan Atlanten.

Igår läste jag i DN att New York föreslår rökförbud i stadens parker för att alla ska kunna njuta av den friska luften (och med detta i åtanke kan vi dra parallellen att luften inte är frisk när andra röker). Detta påhitt är inte helt nytt, Vancouver har redan infört rökförbud i stadens parker. Kanske p.g.a OS tidigare i år?

Jag tycker det är oerhört intressant att i den information som jag lyckats hitta om dessa rökförbud är att fokus ligger på att alla ska kunna andas frisk luft. Få som läser artiklarna kommer nog tänka på det obehag rök kan väcka för personer med astma och allergi. Dock gillar jag att det inte blir "stackars allergikerna ska numer kunna få vara i stadens parker" utan att fokus ligger på allmänhetens välbefinnande.
Och det är väl det vi i slutändan vill komma åt? Att alla ska kunna få delta i samhällets gemenskap utan att må dåligt?

♥ Erika

Insikter

Under helgen har något förflyttat sig från teori till verklighet i min värld. Jag har nämligen gått från att vara sambo med en glutenintolerant person (personen studerar i England under hösten) till att vara kombo med en doft- och citrusallergiker. Helt plötsligt handlar det inte bara om att köpa två sorters kakor till fikat (självklart kostar den "speciella" kakan dubbelt så mycket...) utan även om att rensa badrummet, städskåpet, köket och klädkammaren på diverse allergener. Handtvål, duschtvål, parfym (sambons, jag använder endast vår kära Bats!), raklödder, citroner, apelsiner, WC-Anka citrus, rengöringsmedel för kök, rengöringsmedel för toan... Ja, ni vet vad jag pratar om.

Intressant hur det har inflytande över ens vardag. Och hur man den ena dagen upplever att man har koll på läget för att sedan plötsligt inse att man har missat hälften av lägenhetens allergener. Plötsligt är varje stund i ens egna bostad som att befinna sig i ett UA-sammanhang. Man kan liksom inte stänga av när man åker därifrån. Den generella försiktigheten man vidtar (ur astma- och allergiperspektiv) för andra människors skull räcker inte. Det är ännu en gång bekräftat att mänskliga möten berikar och utvecklar oss alla!

Har det redan gått två år? Det gick snabbt!

UAs Riksöverläggning för två år sedan var min första dag som lokalföreningsombudsman. Det var en omtumlande helg med mycket nya intryck, men samtidigt en perfekt introduktion till UA och alla härliga människor som gör denna organisation till vad den är.

Nu är det mindre än en månad kvar till nästa RÖ. Tiden har gått fort men det har verkligen hunnit hända mycket på lokalföreningsfronten under dessa två år. UA har nu nästan dubbelt så många lokalföreningar, från sex till tio stycken, och det lokala engagemanget är starkare än någonsin.

Du har fortfarande chans att delta på årets RÖ. Vill du vara med och påverka UAs framtid för de nästkommande två åren? Skicka i så fall ett mail med dina kontaktuppgifter till:
ro@ungaallergiker.se

Du kan läsa mer om RÖ här

//Simon