Jag vet ju att det kommer. Varje år. Jag vet ju det.
Varför kommer det alltid som en överraskning? Känns som om det var nyss som man gick runt och svor över att det minsann aldrig skulle bli någon sommar och helt plötsligt blev det sol. Och varmt! Skönt, till och med!
Och när man som bäst har börjat njuta av det varma vårvädret så vill de små, små pollenkornen också ut och bränna näsan (jag, jag har hunnit bränna min näsa redan).
Som alltid har jag glömt inhandla mina mediciner i tid så det blev ett panikbesök på mitt lokala apotek, som blev några kronor rikare, och medicinstart. Försent.
Hoppas ni var klokare än vad jag var och har använt förebyggande medicin.
David Lindvall
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Visst står man alltid där i fönstret, tittar ut, vet att det är otroligt skönt ute, själv längtar jag efter att få gå ut och springa och vet att man inte kan göra något utomhus de kommande veckorna nu när björkpollen är som värst, suck.
SvaraRadera// Johanna P