torsdag 9 juni 2011

Sofia O och Erika S höll tal på Tillgänglighetsmarschen 2011

I Stockholm fick Unga Allergiker äran att hålla ett pepptal innan vi marscherade iväg längs Stockholms gator.



- Hej mitt namn är Erika Sohlberg.
- Och mitt är Sofia Olsson, vi kommer från Riksförbundet Unga Allergiker som arbetar för att stärka unga med astma och allergi till att våga ställa krav på ett mer tillgängligt samhälle,
- 2010 trodde vi skulle bli tillgänglighetsåret. Året då otillgänglighet skulle klassas som diskriminering. Nu är det 2011 och det är inte mycket som har ändrats.
- Frågan är vad vi ideellt engagerade kan göra. Vad kan vi bidra med för ett mer tillgängligt samhälle?
- 2009 höll vi i Unga Allergiker ett tal där vi uppmärksammade enkla lösningar som tillgängliggör samhället for allergiker. Bland annat påvisade vi rökförbudet i busskurer, något som många rökare glömmer vid dåligt väder. Inget har ändrats, allergiker tvingas av kollektivtrafik eller får vända vid hållplatsen på grund av andras oaktsamhet.
- Däremot har Maria Larsson i veckan lagt ett förslag på att utöka rökförbud till områden där barn rör sig, Miljöpartiet tog på sin kongress ett beslut att verka för utökade rökförbud. Detta hjälper inte bara allergiker utan även samhället till ett friskare liv.
- Men det behövs mer. Det behövs fler åtgärder än de få som gjorts mot rökning, det behöver göras större insatser för att tillgängliggöra samhället för allergiker.
- Vi alla här är experter på skilda områden. Och det är viktigt att vi inte knuffar varandra åt sidan för tillgängligheten. Vi kan inte värdera graden av funktionsnedsättning. Vi kan inte låta frustrationen över att så lite görs komma oss emellan.
- Vi måste ta vara på varandras expertis. Vi måste pusha varandra i vårat tillgänglighetsarbete. Vi måste tillsammans kämpa för ökad tillgänglighet.
- Vi måste göra 2011 till tillgänglighetens år. Vi måste göra 2012 till tillgänglighetens år, likaså 2013 och alla kommande år.
- Vi kan inte nöja oss med handlingsplaner utan vare sig mål eller uppföljning. Vi kan inte ge upp kampen för tillgängligheten.
- I den här frågan räcker det inte med ett finger. Vi vill ha hela handen. Vi vill att det händer något, att vi unga inte ska behöva säga till våra barnbarn att tillgängligheten var lika kass när vi var barn.
- När våra politiker sviker oss gång på gång, när de som ska leda samhället inte gör sitt jobb och är för fega, då måste vi fortsätta striden, med större intensitet och med mer kraft. Det kan vi bara göra ihop och den här dagen är ett av de bästa tillfällen vi har för att stå tillsammans med samma röst i 31 städer över hela landet.
- Nu gör vi det här tillsammans, med osviken styrka. Tillsammans går vi tillgänglighetsmarschen 2011.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar