Igår när jag stod i stallet och pysslade fick jag ett samtal, från en Magnus. Jag tyckte mig känna igen rösten att det var Magnus från styrelsen så jag pratade glatt och då säger rösten i telefonen Jag ringer för att göra en undersökning, har du möjlighet att svara på några frågor?
Så där stod jag i stallet som ett frågetecken. Var det inte Magnus Reimbertsson som ringde? Helt paff så fick jag ur mig att nej jag hade ingen möjlighet att svara och nej han skulle inte ringa senare.
När jag hade lagt på luren och samlat mig lite började jag fundera. Är det inte så att Magnus jobbar med undersökningar? Kan det ha varit Magnus Reimbertsson som jag hade pratat med? Jag tog upp telefonen igen och skickade iväg ett sms för att kolla om det var honom jag nyss hade pratat med. Och visst var det så. Så nu skäms jag lite över hur jag avfärdade hans undersökning, men jag hade inte alla hästar i stallet (både bokstavligt och bildligt talat...).
Fast det är ganska typiskt mig att inte koppla ihop människor jag känner när jag möter dem i miljöer där de normalt sätt inte ska vara t.ex. klasskamrater när jag är utomlands.
Fast jag har ett knep vid de situationerna, ett riktigt bra sådant, men det funkar inte på telefon.
Vad det är för knep? Att personen jag möter har tagit fel på mig och min syster, funkar varje gång! Så nästa gång du stöter på mig på stan så är det kanske inte jag utan min syster, men tveka inte att gå fram och hälsa både jag och min syster tycker att det är kanonkul!
/Erika S
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar